Författar Arkiv

Stenbrottslingan Gylsboda

 

 

Moa Martinson (1890-1964) p sitt torp Johannesdal utanfˆr ÷smo 20/5 1944
Foto: Historisk Bildbyr / Karl Sandels samling

 

 

Industrihistoria, diabas, kultur – det mesta finns i Skåne Nordost

Bergastigen i Hjärtasjön/Lönsboda, Stenrundan i Immeln och nu Stenbrottsslingan och Gylsbodaslingan (1,1 resp. 1,5 km)

Sara tillsammans med Pia Lindberg som är en drivande person kring det mesta som händer på kulturfronten i Gylsboda (några km sydost om Lönsboda)

Positiv musikunderhållning vid transformatorstationen innan vandringen

 

Invigning av stenbrottsslingan sker på bron av kommunekolog och elever från Örkenedsskolan

Vandringen går runt det vattenfyllda dagbrottet – med kulturella överraskningar här och där!

 

 

Läs mer

Vilken vecka! – på tur med STF Östra Skåne och med kompisar i Skåne väst och öst. Reportage om vandring högt och långt – artikel i lokaltidningen Norra Skåne.

Dessutom ett uppslag i Naturkompaniets tidning 365 med vår gamla Haglöfs rygga i centrum!

Denna vecka (söndag till söndag) i september 2021 började med att vi ledde en vandring i vår hemkommun Osby. Totalt 17 personer var vi som gick en 9 km lång och stundtals sjönära vandring i den östra delen av Osbysjön.

Klintenområdet med både vildmark och välskött löp och promenadslinga

                    På ingång till naturreservatet Näset som skiljer södersjön från norrsjön som tillsammans 

                    bildar Osbysjön

 

Under veckan uppmärksammade lokaltidningen Norra Skåne Friluftslivets år genom att göra ett reportage med oss om vårt bergtagna vandrande ”högt och långt”.

Under senare del av veckan gjorde vi också en vandring på Skåneleden, Torekov till Ängelbäcksstrand tillsammans med goda vänner. Vi upplever västkusten bit för bit tillsammans.

Se https://skaneleden.se/de/etapp/18-torekov-vejbystrand

Kyrkan mitt i byn i Torekov där vi startade vår promenad till Ängelbäcksstrand

 

Veckan avslutades med en kort men kul vandring vid Arkelstorpsviken, den västra sidan om Oppmannasjön. Se:

 https://www.sjoriketskane.se/vandring/arkelstorpsvikens-vandringsled/                

 

           Praktisk fikabänk med ett litet bord i mitten

 

Sten och klippor men också utsikt över Oppmannasjön

Vår gamla Haglöfs ryggsäck från tidigt 80-tal hamnade på ett uppslag i Naturkompaniets magasin 365 (som ges ut i 200 000 ex.). Där berättas en slitstark historia om ryggsäckens och vårt vandrande liv från Skåneleden till Chamonix – Zermatt och Annapurna base camp i Nepal. Hur hittade redaktören Andreas Björkman oss och vår ryggsäck? Jo han googlade på allt som var äldre och slitstarkt och fick träff på ”senior backpacker” som vi kallar oss på vår presentation på www.bergtagna.se

 

 

40 lopp 2021 Nr. 290

 

Som om det inte var nog slumpade det sig att Vasaloppets kansli i veckan levererade denna medalj som bevis på 40 fullföljda Vasalopp

 

            

 

Läs mer

Vi slutför Blekingeleden augusti 2021 – Mörrumsån – Bröms 10 etapper

Etapp 1 och 2 (Sölvesborg – Grundsjön och Grundsjön – Östafors) är gemensamma med Skåneleden. De finns på vår Kust till Kust från 2020:

http://www.bergtagna.se/skaneleden-kust-till-kust-under-karantan-april-juni-2020-osby-solvesborg-och-osby-bastad-torekov/

 Etapp 3, 4 och 5 (Östafors – Halens camping, Halens camping – Trulsebodas Brunnspark, Trulsebodas Brunnspark – Mörrumsån finns på dokumentet Blekingeleden på väg till Kristianopel:             http://www.bergtagna.se/category/aktuellt/       

Några fakta om Blekingeleden:

Femton etapper, kortaste etappen är 9 km och längsta 30 km.

27 mil totalt från Sölvesborg till Bröms norr om Kristianopel

Vi vandrar 10 etapper och 192 km. De föregående etapperna hade vi klarat av via endagars vandringar hösten 2020.

Start vid Mörrumsån/Åkeholm och slutmål i Bröms.

Att ta sig till starten för vandringen (som ligger mitt ute i ingenstans): Tåg från hemmet via Hässleholm till Karlshamn. Buss till Svängsta, sedan kompletteringstrafik till Åkeholm (Blekingetrafiken!).

I ryggsäckarna (cirka 12 resp. 15 kg) hade vi: Torkad mat för 10 dagar, Primuskök, tält, sovsäck och kläder för svenskt svalt  sommarväder.

Minst 2 L vatten plus back up av vattenrenaren Life Straw som fungerade till belåtenhet. Elektronik: Powerbank plus solpanel (410 gr). Det hade fungerat enbart med powerbanken.

Guidebok: Vandra Blekingeleden Calazo förlag (Onödigt tung, 370 gr, på grund av mycket ovidkommande kringinformation).

Synpunkter på Blekingeleden: Vi gick leden etapp för etapp enligt den indelning som finns. Men två etapper på 30 km känns inte bra även om det fungerade för oss. Dela dessa etapper och se till att alla etappmål har vindskydd och vattentillgång (och givetvis toa).

Möjligheten att proviantera var begränsad. 2 + 2 km promenad i Ronneby för inköp på Willys uppdaterade vårt skafferi. Att lämna leden och bege sig till Fågelmara för proviantering kändes inte rimligt.

Om våra övernattningar – fyra nätter i tält, fyra nätter i vindskydd varav två nätter med sammanhängande störtregn, en natt på Ronneby Brunn (välförtjänst lyx), en natt i campingstuga i Kristianopel.

 

                                                            Etappstopp Persgärde

 

Då vi nådde etappmålet kunde vi oftast ta ett uppfriskande dopp i sjö eller hav.

Kantarell toast fyra kvällar på raken! Sen blev det plockförbud!

Kosttillskott: Fyra dagars kantarellplockande innan vi införde kantarellstopp för att undvika ensidig kost i form av smörstekta kantareller. Blåbär, lingon, björnbär och hallon lyfte morgongröten och gav oss många goda mellanmål.

                               Efter några dagar blev det ”plockförbud”!

   

Vi var dagliga amatörplockare men såg också ”yrkesplockare”

Förutom vad leden bjöd på i form av svamp och bär bestod vår meny av rågflingegröt med mjölk (torrmjölk Nestlé, Nido) och lite honung eller bär samt en kopp the till frukost. Förmiddagsfika: kaffe, hembakat bröd med mjukost. Lunch: Varma koppen, knäckebröd, frukt/grönsaker (hemodlade tomater och gurka fanns i packningen liksom grannens goda morötter).

Under eftermiddagen åt vi torkade äpplen och jordgubbar. Torkade jordgubbar har en mycket intensiv smak, går fort att torka i tunna skivor.

Kvällsmat: Olika sorters grönsaksgrytor med nudlar, varierade smaksättningar som ädelost, ölkorv, rökt skinka, kokosgrädde. Pannkakor med varma koppen blåbär/hallon utrört i halva mängden hett vatten. 

Kantarellerna stekte vi i ghee liksom pannkakorna.

Visst tar det lite tid att torka och förbereda mat för många dagar men det blir så mycket godare och billigare än köpt turmat, samtidigt känner vi en tillfredsställelse av att veta vad det är vi äter eftersom de flesta grönsakerna var hemodlade.

Raka besked om vad som gäller för dem som inte själva begriper!

Naturreservat – det finns 114 naturreservat i Blekinge. Det kändes som vi kom i kontakt med flertalet. När vi hade lämnat ett kom vi ofta direkt in i nästa. Så var det under etappen Skärsviken till Alljungen i vart fall innan vi kom till en 5 km ”raka” där leden följer Nättrabyån.

 Bland de vackraste var Södra Brunnsskogen söder om Ronneby som vi gick igenom innan vi kom in i Brunnsparken.

Ett betydande mentalt och fysiskt kosttillskott vid Pensionat Järnavik!

                                                                     Bräkneån

Blekinges åar: Mörrumsån (kronjuvelen av Blekinges åar), Mieån (rinner ut i Karlshamn),

Bräkneån, Nättrabyån, Ronnebyån, Listerbyån och Lyckebyån.

Djurliv: Mygg i begränsad omfattning, fästingar (rikligt förekommande – se till att ha vaccinationsskydd) getingar (bodde i samma vidskydd som dem i Långasjönäs), Kronhjort (i hägn), vildsvin (?) (någon hade samlat ihop en massa kattmat vid ett vindskydd). Ett för oss obekant djur (vildsvin?) lockades av detta vid nattligt besök), havsörn (strax före Kristianopel), rådjur, hare, häger och andra sjöfåglar, ekorre, snok, kopparorm, huggorm, grodor och grodyngel och många fler.

Fler naturliga stopp typ ”Per August källare” efterlyser vi! Var finns byns ljugarebänk? Det blev för många raster för fika i blöta diken. Vid halvdåligt väder är det mer komplicerat att hitta en bra plats för ett fikastopp.

Johannishus  slott och dess ägor (mer än 8000 ha) sträcker sig från kusten och norröver. Under etappen mellan Ronneby och Skärsviken träffade vi på skyltar som visade att marken tillhör Johannishus.

                                                                                  Plister (?)

Cikoria (kaffesubstitut under kriget)

                                                    Solnedgång vid Älmtasjön – en favoritrastplats

Människor vi mötte: Två vandrare varav en gick flera etapper. Två kunniga personligheter i Kristianopel, en fågelkunnig och en lokalhistoriskt bevandrad. Tack för en trevlig pratstund! Kvinnan vid rastplatsen Persgärde som erbjöd dricksvatten och laddningsmöjligheter för telefon m m. Tack!

En av ledens behållning var variationen mellan skog och öppen odlingsmark

Hästräfsa – annars såg vi många exempel på rationellt jordbruk speciellt etapperna före och efter Ronneby

Vackert beläget vindskydd vid Älmtasjön.

Nästan alla vindskydd låg nära en insjö. Vackras var denna plats vid Älmtasjön inte långt ifrån Kättilmåla (30 km från Kristianopel) 42 km från ledens slutdestination i Bröms

Leden var bra markerad. Dock gillade vi inte att Karlskrona hade för små och bleka markeringar jämfört med kommunerna längre västerut

                                     Ladugårdsdekoration utanför Kristianopel

                                                  Havet i sikte innan Kristianopel

Framme vid havet – Kristianopel vilken pärla!

                       Bröms – längre går det inte att komma österut på Blekingeleden

Hem kom vi via Blekingetrafiken (buss) Bröms – Kalmar och tåg Kalmar till Skåne

Läs mer

I fäders spår 1977 – 2021

 

1977 – mitt första Vasalopp – tid 7.11.24 –  placering 3110

Kungen åkte loppet på: 8.12                                    

”Heja kungen” ropade folk jämte spåret när jag åkte om honom på myren innan Mångsbodarna

Knälånga strumpor och en alldeles för tight skiddress där axelbandet hela tiden halkade ner.

På den tiden förekom det något som kallades orgeltramp. Det var djupa gropar och ojämnheter i spåret som en följd av att spårmaskinen (modell mindre) inte orkade packade snön tillräckligt.

En ganska anonym åkare från Sovjetunionen, Ivan Garanin, vann. Inga kvinnor tilläts åka loppet!

För första gången är det mer än 10 000 åkare som kommer till start.

Här kan du läsa en krönika av tidningen Norra Skånes klassiske reporter Bertil Nilsson

https://blogg.nsk.se/2015/03/07/debuterade-samma-dag-som-kungen/ 

 

1979 – 6,08.44 – placering 2581 blev mitt andra lopp.

Flera plusgrader dagen före loppet och frost under natten. Spåren var som räls av is. För snabbt för många motionärer som kraschade utför. ”Fasaloppet” kallade Expressen loppet på en löpsedel.

Tryggve, min bror, som inspirerade mig att åka Vasaloppet slår mig för andra gången. Alltså 0 – 2 i inbördes möten utan möjlighet till revansch eftersom han lade ner sin Vasaloppskarriär!  

I detta lopp klarade jag ”medaljtiden” (segrartiden plus 50 %). Det blev 29 till!

Fishers plastskida med trästomme! Skidan fick sitt genombrott 1974 vid VM I Falun. Stavarna var av modellen Moon!

1981 – 6.13.10 och placering 1452.

Åkte vartannat år i början beroende på att platserna kvoterades ut till klubbarna och jag var inte prioriterad av Hässleholms OK som var min klubb då.

Årets segrare, Sven Åke Lundbäck, är den senaste komplette svenske skidkung med seger i Vasaloppet plus VM och OS guld individuellt.

Slut på smusslet!

Kvinnor får äntligen åka Vasaloppet men ännu ingen damklass. Snabbast var Meeri Bodelid – placering 411. Öppet spår är också en nyhet detta år.

1982 – 5.42.26 – placering 1039. Fransmannen Jean-Paul Pierrat (som vann loppet 1978) var först i mål men diskades för skidbyte!

Tidningen Dalademokraten hade rubriken:

”Utmärkt åkt Pierrat men omärkt”!

Jag minns loppet som mycket ”bakhalt” men också att jag börjar komma underfund med skidtekniken och blev näst snabbaste åkare från dåvarande Kristianstads län.

1983 – 5.09.17 – placering 841 – äntligen bland de 1000 bästa – totalt blev det 19 topp tusen lopp.

För första gången är segrartiden under fyra timmar. Stor media uppmärksamhet mot f d boxnings världsmästare Ingemar Johansson som klarade loppet på drygt 10 timmar

TV kommentatorn Anders Blomquist och brodern Örjan är båda bland de sju främsta men bättre ska det bli 1988!

Anders Zorns Gustav Vasa staty vid målet. Har egentligen ingen koppling till Vasaloppet eftersom den skapades före första Vasaloppet 1922 (Restes redan 1903). Zorn, som var en stor lokalpatriot och skidvän, dog 1920 alltså ett par år innan första loppet. 

”Mora Nisse” Karlsson gick inte att missa vid målområdet på den tiden. Han var för det mesta med vid målgången och vid prisutdelningen. Under årens lopp hade han flera roller i tävlingen bland annat som spårchef och tävlingsledare. Han var från början inte så förtjust i tanken på att låta kvinnor åka Vasaloppet men ändrade sig när han märkte att de klarade det galant.

Skåne åkarens träningsvillkor – egengjorda spår på en timmerväg

Under åttiotalet hade Skåne sitt eget Vasalopp, Kiempeloppet. Det gick från Emmaljunga till Vittsjö genom ett femtontal byar (foto Ebbe Persson).

 

1983 åktes det 60:de Vasaloppet – det första, 1922 vann Ernst Alm. Han har fortfarande två svårslagna rekord. Alm är yngsta segraren någonsin (22 år) och den med längst segrartid (7.32).

1984 – 5.57.27 och placering 967. Detta och de kommande två åren är de sista innan det blir förbjudet att åka fristil. Dåliga eller inga spår gällde då och  ”ben skate” förekom frekvent inte bara av eliten. Själv lärde jag in att ”enbenssparka” utan fästvalla.

Under dessa år var det ovanligt med segrare från Norge. Från 1971 då Ole Ellefsäter vann dröjde det till 2004 innan nästa norska seger (Anders Aukland).

1984 års vinnare Hans Persson, tävlande för Åsarna men från början kom han från Blomstermåla i Småland. Han kallades den sydligaste segraren någonsin!

Mycket tönt har förekommit i Vasaloppsspåret. Här är ett exempel!

 

1985 – 6.37.16 – placering 1041

Såhär såg det inte ut 1985! Åkarna ”skatade” sönder spåren

Bengt Hassis från Orsa vann 1985. Här med kranskullan Eva Hermansson.

Sedan 1991 går starten för Vasaloppet kl. 8.00. Under några år innan dess var det 8.30 som gällde som starttid. De första tre åren (1922 – 1924) var det redan kl. 6.00

 

1986 – 5.36.24 och placering 1157

Som uppvärmning inför 1986 års Vasalopp genomfördes ett sprintlopp på gatorna i Mora fredagen innan söndagens lopp. En av deltagarna var den numera välkände skidskyttetränaren Wolfgang Pichler!

Viss uppmärksamhet och en rejäl slant får den (man respektive kvinna) som vinner spurtpriset i Evertsberg (kallas konstigt nog Bergspris). Detta år vann den välkände sporthandlaren från Nässjö Tony Pölder.

Själv tyckte jag att det var på tiden att den fria stilen förbjöds i Vasaloppet och att klassisk stil skulle gälla från 1987. Sixten Jernberg kallade den fria stilen för ”bensprattel”!

Detta Vasalopp präglades av mordet på Olof Palme. Han mördades under fredagskvällen samma helg som loppet skulle gå. Det var på tal att ställas in men genomfördes enligt plan. En viss Hans Holmèr var på väg till loppet men återvände (olyckligtvis) till Stockholm med känt resultat.

En annan person som förknippas med Vasaloppet är Birger Fält som 1986   vann programmet Kvitt eller dubbelt i ämnet Vasalopp. Han var då 18 år men fick dispens att starta Vasaloppet trots att han var ett år för ung. Med tiden blev han en flitig Vasalöpare. Han har numera åkt 30 lopp och är således kvalificerad för Veteranklubben. Dessutom hade han en framgångsrik karriär som tävlingsgångare.

 

1987 – 5.35.06 och placering 469. Första gången av fyra jag var topp 500.

Ett köldlopp med minus 28 vid start och ännu kallare vid Tennängen efter c:a 30 km.

Nyspårat på startfältet. Den totala spårlängden på startfältet motsvarar hela Vasaloppssträckan

Topp tre i Skåne och uppmärksamhet i lokaltidningen! OK Gynge = min klubb

Att bli sist i mål var en bedrift som tidningarna älskade att skriva om. Harry Lindblom från Bottnaryd tog hem jumboplatsen i år. Med tiden urartade kampen om sistaplatsen så att arrangörerna tröttnade på katt och råtta leken innan målgången.

Lundaklubben Lugi är flitigt representerad i Vasaloppet. Ofta åker de ”hellre än bra” och för de flesta är prestationsmedaljen (segrartiden plus 50 %) utom räckhåll. Därför har de nästan alltid skapat en egen medalj med olika motton. Många från klubben kom i mål sent och därför hade de, om jag minns rätt, ett år texten ”Det är vackrast när det skymmer”. Nedan finns exempel på några studentikosa medaljer:

1988 – 5.52.08 och placering 603 – startar för första gången i led 1

Dött lopp mellan bröderna Blomqvist! Enda gången i Vasaloppets historia som segern delats. Två andra brödrapar har också vunnit loppet nämligen bröderna Ola och Bengt Hassis och Anders och Jörgen Aukland.

Redan 1928 åkte Sven Utterström och Per Erik ”Särna”Hedlund arm i arm  över mållinjen. ”Särna” Hedlund tilldömdes segern men åkarna protesterade och lät dela och svetsa ihop guld och silvermedaljen. En av dessa medaljer dök upp på Antikrundan för något år sedan.

1989 – deltog inte på grund av skada

 

I stället passade min gode vän Hans-Åke Olsson på att bli bäste åkare från Kristianstads län. Här firar han både sin skidframgång och Manchester United!

Som boende och verksam i Skåne har han under ett trettiotal år tillhört de främsta åkarna från distriktet och klarat prestationsmedaljen nästa lika många gånger.

1990 – loppet blev inställt på grund av snöbrist

1991 – deltog inte på grund av skada

1992 – åkte Öppet spår för att skaffa mig en bra seedning inför nästa år. 5.09.08 i snabba och isiga spår.

Många från Försvarsmakten åkte och jag hade några yrkesmilitärer före mig men minns att jag bland civilister troligen var bland de främsta. Då jag lämnade in skidorna efter målgång fick jag kvitto nr 1

 

 

                        1993 – 5.17.14 – placering 695

Kranskulla och från 1997 även krans mas är ett hedersuppdrag. För att komma ifråga för uppdraget måste man vara ogift och representera antingen Sälens IF eller IFK Mora. Dessutom måste personen ha idrottsliga meriter och meriter som föreningsrepresentant.

”Gunde hängde med i 15 km” kunde man läsa i Dalademokraten dagen efter loppet. Hans elitkarriär var avslutad och trots att han var en av favoriterna på spelmarknaden var han chanslös i spåret.

                   1994 – 5.34.07 placering 845

En dm nysnö och kring nollan vid start – en valla på sprayburk räddade mitt fäste uppför Lundbäcksbackarna (även kallad Suckarnas backe) mot kontrollen i Oxberg.

Trots att Jan Ottosson tog sin fjärde Vasaloppsvinst (och hamnade i fint sällskap med Mora Nisse, nio vinster, Janne Stefansson sju vinster och Arthur Häggblad fyra vinster) var det Mora åkaren Staffan Larsson som fick mest uppmärksamhet. Staffan, som bröt benet under höstträningen, valde att staka hela loppet. Det gjorde han så framgångsrikt att han ledde loppet länge  och till slut kom i mål som femma (efter att ha tagit hem de flesta spurtprisen och 30 000:-).

Flera traditionella skidstjärnor fanns med i årets lopp, bland andra Torgny Mogren (21:a), Björn Dählie (35:a) och en populär vasalopps profil Maurillio de Zolt (36:a).

Dalademokraten: ”En skidkung i predikstolen”: Det traditionella invigningstalet i Mora kyrka kvällen innan loppet (det 70:de) hölls av f. d. vasaloppsvinnaren och skidkungen Assar Rönnlund

Hallänningen (!) Marcus Thormè blev skånsk skidkung (åkte för Emmaljunga) – själv blev jag trea bland distriktens åkare.

En genuin skånsk skidkung (eller skiddrottning) ska, enligt min uppfattning, vara född, uppvuxen, boende och verksam i Skåne. Och utifrån de förutsättningarna gjort bra Vasalopp och, då det varit möjligt, hävdat sig väl vid DM tävlingar i Skåne.     

Ett par åkare som uppfyller dessa krav är Lars Erik Svensson, Hästhults IF och Håkan Gunnarsson Härlövs IF liksom Maria Rickardsson från Tollarp på damsidan.

                     1995 – 5.27.27 och placering 868

En åkare från Dalarna som tidigare kommit tvåa och trea kommer alltid att ha hela dalabygdens stöd. Så var det med Sven-Erik Danielsson från Dala-Järna. Åren 1995 – 2009 var en guldålder för åkare från Dalarna med sex vinster på den manliga sidan.

Sven ”Plex” – svenska folkets mr. Vasalopp

Ännu skulle det dröja två år innan kvinnorna fick en egen tävlingsklass!

Allt fler utländska åkare! C:a 2000 åkare från ett 20-tal nationer deltar i årets lopp. Loppet är mycket populärt i Norge

Såhär kunde det se ut på Sven Jerrings tid. Han refererade Vasaloppet i radio 1925 – 1973

 

 

1996 – 5.02.16 placering 680 – snart 50 år och ifatt (nästan) Mora Nisses och Sixten Jernbergs bästa tider. Fast de åkte bara 86 km men naturligtvis på annan utrustning och sämre spår!

Håkan Westin vann igen precis som 1993. Var tidigare mest känd som ”Billan” Marie Helen Westins (skidvärldsmästare) bror. Påstås vara släkt med Gustav Vasa i rakt nedstigande led.

Bland skånska åkare dominerar bröderna Ronny (4.37) och Reine Fherm (4.51).

Den Mora åkare som detta år kom på plats 41 med tiden 4.15.01 var den efter skidskytte VM 2021 kultförklarade Jean-March Chabloz. Han tog dessutom hem spurtpriset i Mångsbodarna (5000:-). På bilden visar han SVT sin förmåga att joddla!

 

1997 – 5.19.33 och placering 331 – firar 50 detta år med att göra mitt hittills bästa lopp. Minns att det var ett tungt klisterföre och att en man med en trumpet stod jämte spåret mellan Högberg och Eldris och spelade Amazing Grace. Mäktigt!

Blev näst bäste skåning efter (hallänningen) Marcus Thormé. Jag var även konkurrenskraftig nationellt i min ålderskategori även om ingen ”åldersstatistik” fanns att hämta

Äntligen åker kvinnorna på (nästan) samma villkor som männen. Sofia Lind är den officiellt första erkända kvinnliga vinnaren av Vasaloppet. Totalt vann Sofia Lind loppet fyra gånger. Medan de manliga åkarna tävlade om betydande penningpriser och möjligheten att vinna en bil fick Sofia Lind nöja sig med en symaskin som vinst.

 

1998 – 4.28.06 placering 444 – näst snabbast i distriktet (en f d norrlänning från Helsingborg var 50 sekunder före mig i mål) och den näst snabbaste tiden någonsin av en åkare från Skåne ”rullskidföret” passade mig.

Veckan innan hade jag blivit 2 resp 4 på Veteran SM i Sunne.

Det var detta år Ingemar Stenmark (med Gunde Svahn som farthållare och coach) genomförde ett Vasalopp. Som vanligt när det gäller Ingemar Stenmark gör han inget halvdant. Hans tid var 4.51.28.

En oväntad segrare, Peter Göransson, gav 225 gånger pengarna, för de som spelade på honom.

 

1999 – 5.29.29 och placering 536 – snöfall och ”följa John” med många i samma spår. Men det räckte till att jag för första gången blev bäste skåning. Att bli snabbaste åkare från Skåne var prestigefullt i synnerhet som de bästa åkarna på den tiden kom från klubbarna i nordöstra delen av länet där jag höll till. Uppmärksamhet och gratulationer fick jag från många håll t.o.m. från kommunstyrelsen i Osby som genom dåvarande kommunalråd Anders  Pettersson uppvaktade mig.

 D M för Skåne på femmilen gick detta år på Bulltofta fältet i Malmö! Längre söderut är det svårt att komma när det gäller långlopp på skidor.

Den ökände fuskaren Johann Myhlegg blev nummer tolv i mål.

Staffan Larsson, en kulturbärare inom svensk längdskidåkning. Morasonen vann äntligen loppet 1999.

 

2000  – 5.32.03placering 699 – en stor dag för den unga nationen Estland vars åkare Raul Olle vann överlägset. ”En est är bäst” eller ”Ingen kunde mota Olle i grind” vitsade Mora Tidning.

Skidintresset är stort i Skåne. Cirka 600 åkare från distriktet åker Vasaloppet eller något annat lopp i Vasaloppsveckan.

Skidåkning på Skepparslövs Golfbana – många DM tävlingar i Skåne har åkts här!

Under åren kring millennium skiftet drev entreprenören Lars Nord en konstsnöanläggning i Östanå och år 2000 genomfördes rullskid SM av Skåneklubbarna OK Gynge och FK Göingarna. Jag blev 3:a i H 50. Samma placering fick jag året efter vid rullskid-SM i Haninge trots att tävlingarna i båda fall gick i fristil som inte var min styrka.

2001 – 5.01.11 – placering 534 – tredje bäst i Skåne och bland de bästa nationellt bland + 50 åkare. Seger i Savolax Memorial 50 km – ett årligt återkommande lopp i Finnskoga i Lekvattnet, Värmland.

”Platsbokning” för skidorna på startfältet tidigt på morgonen

Ulrica Persson SK Bore, Värmland vinner damklassen 2001 och 2003. Hon är dotter till Sune Persson, framgångsrik skidåkare under ett halvt århundrade.

Cirka 4000 funktionärer – gör ett ovärderligt jobb och sprider glädje och energi kring sig.

2002 – 4.57.55 – placering 438 – kanske mitt bästa år med tanke på att jag detta år fyllde 55. Blev 3:a i H 55 på Sveriges näst största skidlopp, Skinnareloppet.

2003 – 5.04.33 – placering 582 – står i led ett detta år då jag fyller 56.

Rolf Hammar, generalsekreterare för Vasaloppet under ett 20-tal år. Han besökte Skåne flera gånger för att stötta skidåkningen i vårt distrikt.

Rolf blev 8:a i Vasaloppet 1977.

 

2004 – 4.51.31 – placering 711 – för tredje gången under fem timmar. Snabbast från Skåne län var Ronny Fherm med placeringen 170 och tiden 4.22.34 vilket var 34 minuter efter segraren Anders Aukland (första norska seger sedan 1971).

Bröderna Aukland – inledde en hel serie norska segrar i Vasaloppet 2013.

Ettan och nian i årets lopp (Aukland och Stanislav Rezac) är fortfarande (2021) med i långloppscirkusen och dessutom konkurrenskraftiga.

1400 från Skåne var anmälda till något lopp i Vasaloppsveckan. Vad som inte har gått hem i media är att intresset för Vasaloppsveckan är väldigt stort i Skåne men också på senare år i Danmark.

2005 – 4.54.14 placering 711 – för fjärde gången under fem timmar.

”Århundradets snösväng räddar årets Vasalopp” står det i dalatidningarna.  Eftersom klimatet blivit mildare varnar forskare för att ”Vasaloppet kan smälta bort”.

Fuskande skateåkare har nog många av oss sett och irriterat oss på. Varje år blir också några diskade på grund av otillåten teknik.

Den mångsidige skidentreprenören Mattias Svahn blev 10:a i årets lopp. Som bäst har han varit fyra.

2006 – 5.51.47 – placering 1046

Vasaloppsbanan sträcker sig genom tre kommuner: Malung Sälen, Älvdalen och Mora

Den bortglömda lagtävlingen – Vasaloppets lagtävling var så sent som på 1970-talet ett av de stora målen för landets klubbar. I dag är det inte så. Vet inte ens om den finns kvar.

2007 – 5.26.59 – placering 941

Efter c:a tre km (vid 87 km skylten) och efter 178 höjdmeter når man Vasaloppets högsta punkt 528 meter över havet.

 

”Enastående Elin”. Damsegraren Elin Ek var bara fyra minuter efter herrsegraren Oskar Svärd!

2008 – 5.25.20 – placering 969 nittonde och sista gången bland de 1000 främsta.

Så här glad blev Sandra Hansson efter att hon vunnit Vasaloppet 2008 och blivit plåtad av mig efter prisutdelningen.

Den s. k. Auklandbron strax innan Zorn museet  var ny för året. Den är namngiven efter årets manlige segrare Jörgen Aukland eftersom han var först över den nybyggda bron.

Håkan Gunnarsson från Härlövs IF befäste sin position som Skånes snabbaste i Vasaloppsspåren. Av 490 åkare från distriktet var han bäst med tiden 4.54.01 och placering 295

2009 – 5.43.52 – placering 1794

 

Vasaloppets charm och förbannelse – trångt i första backen trots breddning inför årets lopp.

”Urstarke Tynell passar bra på den flacka Vasaloppsbanan” – Dalademokraten – han är omåttligt populär och allt dalfolk gläds åt hans tredje seger.

Bara 36 minuter efter årets segare, Daniel Tynell, var snabbaste skåning, Linus Larsson från FK Göingarna. På senare år har Linus etablerat sig som en framgångsrik långloppsåkare norröver i landet.

2010 – 5.34.39 – placering 1405

Flera år åt vi Vasaloppsmiddagen på restaurang Vasagatan 32 med fönsterbord och utsikt över de sista metrarna av banan och kampen om sistaplatsen vid 20-tiden på kvällen.

Minst 500 åkare fastnade i bilköer på väg till starten av årets lopp. Många fanns helt enkelt inte på plats vid starten kl. 8. Som ”tröst” fick de en starttid när de passerade startlinjen oberoende av när det skedde.

2011 – 5.37.57 – placering 1844

Sixten Jernberg vid invigningen av statyn i Lima 2011 – läs om vårt osannolika möte med mannen som minns Sixtens triumfer i Cortina OS 1956 http://www.bergtagna.se/manniskor-som-vi-mott/

Jag och en kompis åker på glacierläger i Ramsau med Mattias Svahn och Staffan Larsson

2012 – 5.15.19 – placering 1990 – de senaste 30 loppen har jag åkt med en snittid av 5.27.53 – som nybliven ålderspensionär (65 år) är tiden ok detta rekordår (bästa tider av Brink och Skofterud).

Jag hamnar naturligtvis i skuggan av Bengt Eriksson som ”snittade” 4.54 på sina första 30 lopp (var dessutom först med att åka 60 lopp).

2013 – 5.55.53 – placering 2670

Stort intresse för årets Vasalopp – blev fulltecknat efter några dagar.

Jörgen Aukland blir förste åkare att vinna ett Vasalopp på blanka skidor, d.v.s. utan fästvalla. Numera åker alla elitåkare, både dam och herr, och en hel del motionärer ”vallafritt”.

                                         Osbysjön påsken 2013

2014 – 6.32.28 – placering 3295

 

Speakern uppmanar åkarna att göra häftiga segergester – denne löpare tar det ett steg till!

 

Efter Vasaloppet 2014 med son och brorson.

2015 – 6.36.17 – placering 2602

Åren 2013 – 2020 var svåråkta med tanke på blöta och snöfall

Lingonplockning i Läde och Veteranting i Mora 2015

2016 – 5.51.57 – placering 2611

Vinnaren, John Kristian Dahl har en tid på låga fyra timmar och jag har höga fem timmar. Klarar på så sätt min 30:e prestationsmedalj året innan jag fyller 70. Numera har Skånes Skidförbunds nuvarande ordförande Nils- Arvid Olofsson passerat mig i antalet prestationsmedaljer i distriktet.

Sydligaste skid DM/Skåne 15 km någonsin (?) genomfördes på Romelåsen 2016. Arrangör var Malmö Frisksportsklubb. Jag vinner min 45:e DM  i skidor/rullskidor

Skånska skidlegendarer – bilder från skidveteran träff i Tyringe mars 2016

Från vänster: Hans Åke Olsson, Dan Glans, Lars Erik Svensson och tidningen Norra Skånes klassiske (skid-) journalist Bertil Nilsson.

Son och far – den senare med veteran nummerlapp

Klart för start 2016 – kusin Björn Åke och son Martin

Roligt att vara i mål tycker ett par klubbkamrater

                Intervju för Vinterstudion – vi är pittoreska inslag från Skåne!

2017 – 6-13.42 – placering 3359 + Öppet Spår 6.21.44 – från och med detta  år, då jag fyller 70, dubblerar jag (Vasan + Öppet Spår) och stakar alla lopp 2017 – 2021, d.v.s. fyra Vasalopp, fyra Öppet Spår och ett Vasaåk.

John Kristian Dahl vann Vasaloppet med mindre än en sekund. Annat var det 1950 då ”Mora Nisse” Karlsson vann med över 21 minuter!

2018 – 6.37.30 – placering 3167 + Öppet Spår 6.27.46 – kallare än någonsin vid start. Min ”hyresvärd” i ”Ski Camp Torgås” visar en bild av sin termometer nära startplatsen: Minus 30,5 vid Öppet Spår start!

                         Min lyftarkompis Ronald Sanderberg Sörby BoIS

Två starka åkare i topp på årets Vasalopp. Ettan Andreas Nygaard och tvåan Bob Impola lär båda ha ett personligt rekord i bänkpress på c:a 125 kg. Själv har jag ett (uråldrigt) personligt rekord på 110 kg men i den betydligt svårare grenen stöt. Detta från en för länge sedan avslutad tyngdlyftningskarriär i Sörby BoIS.

Årets vinnare: Lina Korsgren och Andreas Nygaard

Högalpin vandring är en härlig sommaraktivitet för skidåkare (se bergtagna.se under Vandringar)

 

2019 – 7.38.30 – placering 3412 + Öppet Spår 5.50.20 = bästa tid i H 70

Lina Korsgren vann överlägset damklassen. Dessutom blev hon 57:a totalt, den bästa placeringen en kvinna noterats för i Vasaloppet någonsin. Det trodde inte ”Mora Nisse” var möjligt – och vem trodde det för några år sedan!

Ännu en norrman, Tore Björseth Berdal  och Britta Johansson Norgren vinner 2019

2020 – 8.16.04 – placering 4179 + Öppet Spår 6.11.18

Skånebäst: De senaste åren har Rickard Bergengren, Ski Team Skåne, varit bäste skåning i Vasaloppet. Flera gånger har han varit bland de 100 snabbaste i loppet. Han är/har varit den främste vasaloppsåkaren från Skåne län någonsin.

Flest anmälda till årets Vasalopp har Stockholms län följt av Västra Götaland, Skåne och Dalarna.

Cirka 4000 av Vasaloppets anmälda deltagare kommer från andra länder. År 2020 kommer 1213 från Norge, 547 från Finland och 539 från Danmark!

                Inför Åsracet (N Vram – Stenestad Söderåsen) hösten 2020

Längdåkning i Vallåsen på Hallandsåsen redan från oktober/november

Nyheter från Vasaloppets Veteranklubb april 2020:

”Bland dessa (vasaloppsveteranerna) finns anledning att särskilt uppmärksamma värmlänningen Åke Wingskog som hade sin storhetstid på 1970-talet då han kom tvåa i Vasaloppet 1975 efter östtysken och världsmästaren i stafett vid Falu-VM året innan, Gert-Dietmar Klause”.

Jag har lyckats åka jämt med Wingskog några gånger på senare år. Stort för mig som väl kommer ihåg honom från hans storhetstid på 70-talet.

Nya 50-loppare: Följande åkare fullföljde i och med Vasaloppets vintervecka 2020 sitt 50:e vasalopp/Öppet Spår: 276 Gunnar Olsson, Stora Tuna IK 191 Hans-Åke Christiansson, Gamleby OK 279 Lars Persson, Treby IF 248 Stig Johansson, Skene Sim o IS 282 Arne Lund, Trollhättans SOK –

Grattis Lars Persson (till vänster) från Treby IF med barn och barnbarn

 

Sommarutflykt 2020 – rullskidor från Växjö till Simrishamn

2021 – Vasaåk – 6.58.41 – för första gången tar jag mig tid att se mig omkring och njuter av det vackra vinterlandskapet. Trots det blir tiden en kvart snabbare än debutåret 1977! Ingen trängsel – enbart ett 30 tal åkare fördelade på 90 km

På Tjärnhedens idrottsplats inför början på slutet = 40:de loppet (44 målgången)

85 km kvar av mitt första och sista Vasaåk                                                           

 

Läs mer

Blekingeleden – på vandring mot Kristianopel

 

Vandra Blekingeleden – Niklas Kämpagård

Några fakta om Blekingeleden:

Femton etapper, kortaste etappen är 9 km och längsta 30 km.

27 mil totalt från Sölvesborg till Bröms norr om Kristianopel

Leden är främst en inlandsled men är havsnära vid fyra tillfällen (Sölvesborg, Järnavik, Ronneby och Kristianopel).

Vår vandring på Blekingeleden 2020:

Etapp 1 och 2 (Sölvesborg – Grundsjön – Östafors) avverkade vi under vår ”Karantän-vandring” på Skåneleden Kust till Kust (Sölvesborg – Torekov) våren och sommaren 2020. Se:   http://www.bergtagna.se/skaneleden-kust-till-kust-under-karantan-april-juni-2020-osby-solvesborg-och-osby-bastad-torekov/

Det betyder att vår första etapp på Blekingeleden var

Etapp 3Östafors – Halens camping.

En både sjönära (Halen) och kuperad etapp – här lämnar vi ”gemenskapen” med Skåneleden och går fullt ut över i enbart Blekingeleden.

 Halen

Utsikt över Halen nära Boafall som tidigare felaktigt benämndes som Blekinges högsta punkt. Säkrare då att utnämna det till Blekinges vackraste utsiktsplats!

Etapp 4 – Halens Camping – Trulseboda Brunnspark Kyrkhult

Vårt vanliga koncept med cykel placerad vid etappmålet ersatte vi under dagens vandring med något som heter kompletteringstrafik. Vi lämnar därför bilen i Olofström och blir kollektivt transporterade till Kyrkhult för en femtiolapp!

Denna vandring gör vi i oktober (innan älgjakten). Fortfarande är det säsong för kantareller.

En lång, 21 km, och ganska kuperad etapp. Mycket orörd vildmark och bebyggelse nästan enbart i Kyrkhult (där vi började) och Olofström. Leden är, såhär långt, välmarkerad och som synes går det att ta sig torrskodd över mindre bäckar.

Snok på stigen!

Etapp 5 – Kyrkhult (badplatsen vid Södersjön centralt i Kyrkhult) till Åkeholm vid Mörrumsån). Längd c:a 17 km (olika siffror förekom från 13 – 19 km).

Mest barrskog i början men närmare Mörrumsån mer lövskog

Angölsmåla – en obebodd (?) by strax väster om Mörrumsån norr om Hemsjö

Rastplats i Röshult!

Risk för trängsel i skogen! Förutom Blekingeleden går vandringsleden Laxaleden och cykelleden Sydostleden jämte Mörrumsån (norr om Hemsjö till Åkeholm söderut).

Cykelleden Sydostleden följer Mörrumsån från söder om Ryd till Svängsta

Blekingeleden går öster om Mörrumsån. Mer vattennära blir det om man väljer att gå på Sydostleden på den västra sidan ån.

Inne utomhus i denna busskur nära Knaggelid. Perfekt som lunchlokal!

Turistbyrå i metropolen Knaggelid

Dags för cykling till Kyrkhult

Läs mer

Stenrundan – en annorlunda vandring i Immeln

Fakta om vandringsleden:

Belägen i samhället Immeln i Östra Göinge kommun, 25 km norr om Kristianstad

Ledens längd: 5,2 km

Leden är en rundvandring med start och mål vid sjön Immelns södra spets (vid det gamla vattentornet nära badplats, småbåtshamn och kanotcentral). Rejäla skor rekommenderas. Stenrundan gör skäl för sitt namn! 

Först går den välmarkerade leden genom byn Immelns centrala delar. Efter någon km kommer vandraren till Jedenryds stenbrott som en gång var traktens första berg för brytning av diabas (svart granit).

 

Den svarta granitens historia är väl dokumenterad

Vandringen går över och förbi berg av skrotsten

Vandring i obanad terräng

Annan fara! De vattenfyllda stenbrotten är ner till 45 m djupa.

Sista delen av vandringen följer den f d banvallen mellan Kristianstad – Älmhult

 Jättelik rotvälta jämte banvallen. Hög som ett världsrekordhopp i stavhopp!

Summering: En till hälften lättgången led som börjar/slutar här. Övrig del är stenig och mindre lättframkomlig. Den beskriver väl hur brytningen av den svarta diabasen blev till ett Klondike under sent 1800 tal fram till 1950 talet

Läs mer

Sydostleden på rullskidor augusti 2020

Sydostleden är en nationell cykelled över 27 mil från Växjö till Simrishamn https://www.sydostleden.seSyd/

 

2016 cyklade sonen och jag Sydostleden i sin helhet (se: http://www.bergtagna.se/?s=sydostleden). Tidigare denna sommar (2020) cyklade vi delar av leden (bland annat från Karlshamn via Svängsta till Växjö). Jag hade också (utan större framgång) försökt att åka rullskidor på delar av denna sträcka. Underlaget är grus/sand de första fyra milen av cykelleden. Detta underlag återkommer från och till under hela leden som också hade inslag av dålig/illa underhållen asfalt. Men allmänt gäller att leden var i gott skick för cyklister!

Jag kände mig sugen på att åka leden på rullskidor om jag fick ordning på materialet (rullskidor, trugor för åkning i terräng).

Alltså nästan 6 mil totalt bestod av icke asfaltunderlag. Dessutom behövde jag ha support längs delar av leden för byte av rullskidor och mat och påfyllning av dricka. Där kom Sara med följebil in!

Lyckligtvis hade jag tillgång till ett par rullskidor för terräng: Elpex Offroad som är inköpta via Pölder Sport AB.

Däckdiameter 125 m m – 27 m m breda

Dessa fungerade bra att staka med men är för klumpiga för andra åksätt.

För de lättåkta avsnitten ville jag ha ett par lättrullande skidor men också skidor med breda däck (57 m m). Av någon anledning hade jag kvar ett par Svensk Skida som var det som gällde i början av 90-talet.

Men ännu viktigare var det att hitta rätt stav med robust truga och rullskidspets. Alla som åker rullskidor vet att allt annat underlag än asfalt ”äter” både rullskidspets och truga. Men här kom mina Swix Triac stavar med skruvtrugor väl till pass. Obs att det är den mindre trugan med den horisontellt liggande metalldelen! Se nedan:

Dessa trugor stod pall för 60 km stakning på grus, jord, gräs m m plus minst 40  km på asfalt!

Mattias Svahn (Vasasvahn) tipsade mig om dessa kvällen före årets Vasalopp. Det var ju ett före som ”åt” stavspetsar för dem som stakade mycket.

 

Dag 1 Växjö till Ryd via Tingsryd 60 km

Paus i Tingsryd efter 49 km. Lättåkt på bra cykelvägar från Väckelsång till Ryd där vi övernattade på Norraryds camping som drivs av den mångsidige äventyraren Ursula se: https://www.ursulasaventyr.se/

Leden går på en gammal banvall – här träbron över Hönshyltefjorden norr om Ryd

 

Dag 2 Norraryd/Ryd – Sölvesborg via Karlshamn/Mörrum 81,6 km

Från Fridafors söder om Ryd och till Svängsta rinner Mörrumsån jämte banvallen. Detta är, enligt mig, den vackraste och mest rofyllda delen av leden. Men också en av de jobbigaste för en rullskidåkare trots att det är lätt utför (medströms) hela tiden!

Förmiddagsfika och drickasupport vid Ebbemåla Bruk. Sedan vidare till Svängsta där fin asfalt tar vid till Karlshamn.  Till sist Mörrum och Sölvesborg

Över den långa och vackra träbron vid den östra infarten till Sölvesborg fick jag vara försiktig med mina sylvassa stavspetsar!

 

Dag 3 Sölvesborg – Kristianstad – Åhus – Rigeleje camping (norr om Ravlunda skjutfält) 73,2 km

Skördetid på Kristianstadsslätten

I Bromölla trodde jag att jag var lite fel på det när jag bara såg skyltningen för en lokal led, Smugglareleden. Den är tydligen en del av Sydostleden. Vidare på lättåkta cykelvägar till Nymölla, Gualöv, Bäckaskog och Fjälkinge innan jag kom till Hammar strax öster om Kristianstad. Där var det frestande att svänga in på en äldre cykelled som hade skyltning till Åhus. Men med vinden i ryggen var jag strax inne i Kristianstad. Passerade CSK.

Via Lasarettsboulevarden, Kanalgatan och Östra Boulevarden var jag strax vid Tivoliparken och bron över Helge å till Naturum. Kände mig lite felplacerad när jag rullade förbi innerstan i folkmyllret!

Nu längtade jag till Åhus där hustru Sara, Linda (hon med Damshoppen i Karpalund), räkmacka och glass väntade på mig.

Åhus är på gång trots flera km lösgrus på cykelvägen ut från Kristianstad och hård vind emot.

Skidåkarens belöning – en räkmacka från Restaurang Pråmen i Åhus hamn.

På med terrängutrustningen för strax norr om Åhus väntar grusväg och motionsslinga fram till Friseboda Naturreservat söder om Furuboda.

Yngsjö – Gropahålet – Skånes motsvarighet till Kap Horn!

 

Dagen avslutas vid Rigeleje Camping helt nära havet

 

Dag 4 Rigeleje Camping (norr om Ravlunda skjutfält) till Simrishamn via bland annat Maglehem, Brösarp, Eljaröd, Kivik och Simrishamn – 59,2 km

 

Dag 4 Rigeleje Camping (norr om Ravlunda skjutfält) till Simrishamn via bland annat Maglehem, Brösarp, Eljaröd, Kivik och Simrishamn – 59,2 km

 

Efter Brösarp gick leden västerut för att man fullt ut ska kunna njuta av Österlens böljande landskap. Vackert men konditionskrävande! Och krav på rätt beslut vid alla nerförsbackar. Antingen stå på eller bromsa med ena skidan i diket eller helt enkelt gå ner för backen.

Grusvägarna var av skiftande kvalitet

Här blev det tvärstopp!

På en ”bonnaväg” med Kivik och havet runt kröken

 

Inte ett äpple får vi på våra träd men i Kivik verkar skörden kunna bli ok

Tack Sara som gjorde det möjligt för mig att roa mig på detta sätt!

 

 

   

 

 

 

 

 

 

 

 

Läs mer

Vi vandrar Bergastigen vid Hjärtasjön och Svarta Berget i Snapphanebygd nära Lönsboda

Stigens längd: 8 km – Rundvandring med start/mål vid Hjärtasjön

 

 

 

 

En pausvänlig vandring med ett flertal rastplatser utöver cafeterian vid Svarta Berget.

Om stenindustrin i Svarta Berget finns att läsa på: https://svartabergen.com/om-svarta-bergen/

Takashi Naraha var en av konstnärerna i det berömda/beryktade konstnärssymposiet i Ubbeboda 1974. Beryktat så till vida att ett av konstverken jämnades med marken av Osby kommun som ställde sig oförstående till vad som skapades av konstnärskollektivet

”Den förskjutna toppen”

 

Brytningen av den svarta diabasen har en hundraårig historik i Svarta Berget. Flera konstnärer har på senare år haft detta material i sitt konstnärskap

 

Christer Bording är en av flera verksamma stenkonstnärer i denna Göinge bygd

Rotvälta – Naturens eget skapande vid Bergastigen

 

 

Bergastigen ger oss motion och kultur men också lite blåbär och svamp!

Läs mer

Skåneleden Kust till Kust under karantän april – juni 2020 Osby – Sölvesborg och Osby – Båstad/Torekov

                                                        Foto: Tomas Lovèn – taget vid Skåneleden Göta Bruk öster om Osby

 

Vandringen blir en repris på Skåneleden Kust till Kust som vi gjorde redan på 1980-talet. Ingen vandring i Alperna denna sommar! Vårens/sommarens vandring går under arbetsnamnet ”Le petit Traversèe des Suede sud” (249 km och försumbar höjdskillnad) och anspelar på franska GR 5 som kallas ”Grand Traversèe des Alpes” (C:a 700 km och 40 000 höjdmeter) som vi slutförde 2017 . http://www.bergtagna.se/vi-slutfor-grande-traversee-des-les-alpes-houches-till-tignes-le-lac/

 

Såhär gjorde vi:

En eller två etapper åt gången. Först Osby österut till Sölvesborg och därefter Osby och åt väster till Båstad/Torekov.

Bil med cykel till dagens etappmål där cykeln lämnades. Sedan bil till etappstarten. Vandring och efter avslutad vandring cykling för att hämta bilen.

 

                                                                        Osby – Glimåkra 18 km

                           ”I fördjupningen i stenen fanns alltid vatten. Djuren drack där när skogsmarkerna betades”

                                  Grydekull  nära Sissas stuga vid gränsen mellan Ö Göinge kommun och Osby kommun.

                                                                   Denna typ av km skyltar finns bara på Osbys etapper

 

Omdöme (vår subjektiva uppfattning om hur etappen är skött av resp. kommun). Etappen Osby – Glimåkra i gott skick – väl markerad

För övrigt anser vi att etappen är ett ”Göinge i koncentrat” i positiv bemärkelse. Tyvärr har leden allt mer flyttats från stig i skogen till grus- eller skogsväg. Denna etapp inget undantag.

 Men varför har inte Ö Göinge skapat ett vandringscentra utifrån Trollacenter och de härliga Trollabackarna som knyter an till Skåneleden?

 

                                                                            Glimåkra – Vesslarp 19 km

 

 

                                                                         ”Orienteringstavla” Svenarp någon km från Glimåkra

                                                           Välskött etapp och ett vackert och välutrustat vindskydd i Vesslarp.

 

                                                                                             Vesslarp – Brotorpet 13 km

                               Tre kommuner möts här, Olofström, Kristianstad och Osby i ”Harry Martinssonland”.

 

Nytebodaskogen ett naturreservat med urskog – här ska skogen sköta sig själv (till glädje för granbarkborren)         

                                                                                     Lövsprickning på gång för boken

En väl markerad och sjönära etapp – ännu har vi inte mött en enda vandrare så det är lätt att vara distanserad!

 

                                                                                     Brotorpet – Bökestad 13 km

                                          Välkommen orienteringstavla (vid Brotorpet) men för sällan förekommande!

                                  Vi är halvvägs till Sölvesborg och klagar inte på markeringen av denna del av leden.

                                                                                        Mellan Immeln och Filkesjön

 

                                                              Lättgången och vattennära etapp som är i ”ok” skick

 

                                                                              Bökestad – Östafors 9 km

                                                                                Rastplatsen vid Östafors intill Holjeån

Vildmarksetapp! Men på denna etapp möter vi de första vandrarna! Alltså mer än 50 km utan mänskligt möte med undantag för en trevlig markägare innan Vesslarp.

                                                                              Lätt kuperad bokskog nära Bökestad

 

Vi anser att etappens markering är ok men att avvikelseskyltningen brister emellanåt och att ”fel” väg borde markeras så att man inte råkar gå någon km förgäves vilket blev fallet under denna etapp

 

                                                                                    Östafors – Grundsjön 16 km

                                                                                Vandring på grusväg på väg till Ryssberget

 

                                                            En av vandringens höjdpunkter – Ryssberget och bokskogen!

                                         Grundsjön                                                      

                                                                                Grundsjön – Sölvesborg 14 km 

Ryssberget är en skogbeklädd urbergshorst längs gränsen mellan Skåne och Blekinge. Den sträcker sig från Sölvesborg i söder till Jämshög i norr. Högsta punkt är 157 meter över havet och med sin bredd på cirka sju kilometer är Ryssberget ett omtyckt besöksmål. Bokskogarna här hör till de största i Sverige. Wikipedia

                                                                              Julgran i ett kalhygge!

                                                    Sten och blandskog och inte bara bok på Ryssberget

 

En av de bästa etapperna ur vandringssynpunkt men slarvigt med markeringarna vid riktningsförändringar. Pilskyltar saknades eller låg på marken!

 

                         

                 Osby – Sölvesborg (102 km) är klart. Nu siktar vi mot Västkusten och börjar med Osby – Verum 24 km

                                                                                  De stora Göingeskogarna väntar oss

 

En välmarkerad etapp så länge vi är i Osby kommun. Innan Hörlinge går leden ut på landsvägen Osby – Verum (Hässleholms kommun).  Denna kommun verkar försumma det som finns utanför Hovdala. En översyn av sträckningen som går i Hässleholms kommun behövs.

En liten avvikelse vid vägskylten Hovgården gör att man hamnar på en trevlig liten led (c:a milen) som heter Vieåleden

 

                                                                                      Verum – Vittsjö 12 km

 

                                   Djupa raviner mot Vieåns dalgång och välskött lövskog innan vi kommer till Mölleröd

                                                                                         

                               

 

                                                                                          Vieån vid Mölleröd  

                                                                 Mycket vatten på denna sträcka – Vieån, Malmsjön och Vittsjön

 

                                                                                                  Vittsjö – Hårsjö 12 km

                                                                 På denna och kommande etapper såg vi massor av Digitalis!

                                                                                       En lättgången etapp på stig och grusväg

 

                                                                                               Hårsjö – Lärkeholm 20 km

 

 

                                                                                     Hjortronblom Stora Mosse – Örkelljunga

                                                                          Leden är föredömligt skött i Örkelljunga kommun

 

                                                                                                  Koarp – Brammarp 17 km

Vi vandrar mest på skogsvägar genom obebyggda områden. Men också mossar och stigar förekommer. Efter c:a en timme passerar vi Hallands högsta punkt, Högalteknall, 226 m ö h men vi märker inte så mycket av att vi är på Hallandsåsen. Skogen begränsar sikten.   

 

                                                                                            Snibe Stua – 200 m ö h

 

                                                                                          Brammarp – Båstad 12 km

                                                               Tunnel för vandrare och vilt under E 6:an nära Brammarp

När vi passerat Europaväg 6 väntar asfalt och åter asfalt nästan hela vägen till Båstad med undantag för: Älemosse som sträcker sig fram till byn Lya och den (från Hallandsås tunneln) beryktade Lyabäcken (som vi dock inte såg skymten av).

Här kommer vi på Bjäreleden. Inget i skyltningen tyder på detta. Vår 23 år gamla karta ”lurade oss” till vänster. För sent upptäckte vi vårt felsteg och slösade bort några km innan vi gick gamla riksvägen och kom mot den stora torvmossen.

                                                                                Älemosse – skönt att slippa asfalt en stund!

                                                                         Havsutsikt under de sista km innan vi når Båstad!

Ett sommarfagert Båstad väntar för två trötta och hungriga vandrare. Dagens vandringsranson blev c:a 35 km (Koarp – Båstad – Norrvikens Camping plus 4 km fel väg) + 28 km cykling mot och uppför åsen för att hämta bilen.

                                                                 

                                                              Båstad – Torekov (förbi Hovs hallar) 24 km             

                                      Två etapper som vi gör till en. Båstad har välskötta etapper men skilj mellan

 Kust till Kust och vandringen runt Bjäre! Måste leden in genom Båstad och snurra runt i villakvarter? Kommer vandraren österifrån kan man förmoda att det är proviantering som har högsta prioritet och inte att så fort som möjligt komma till strandpromenaden

                                      Mindre stig med eller utan havsutsikt gällde för det mesta från Båstad till Hovs hallar

                                        Från stig till väg innan vi når den havsnära vandringen mellan Hovs hallar och Torekov

På sträckan mellan Hovs hallar och Torekov möter vi fler vandrare än på alla övriga etapper tillsammans. Dock är bara ett fåtal ”flerdags vandrare”

Toppenväder, havsnära och lättgånget! Vad mer kan vi önska de sista 8 km (av totalt 249 km) innan vi når Torekov – Hallands Väderö i bakgrunden

                                                                                          Torekovs kyrka – framme!

Läs mer