Författar Arkiv

Vi slutför Grande Traversée des Alpes: Les Houches till Tignes-le-Lac

 

       

Genevesjön                                                          Nice

 Vi slutför Grande Traversée des Alpes – GR 5 – Genevesjön till Nice. Denna sommar, 2017, vandrar vi de sista etapperna från Les Houches till Tignes-le-Lac

GR 5 – Genevesjön (Thonon Les Bains) till Medelhavet (Nice) har vi vandrat i flera etapper:

Tour de Mont Blanc 1997 – de flesta delar av TMB som sammanfaller med

GR 5 har vi vandrat två gånger

http://www.bergtagna.se/tour-de-mont-blanc-1997/

 Runt nationalparken Vanoise – börjar/slutar i Modane och passerar Tignes Le Lac – både GR 5 och GR55 vandrar vi på

 http://www.bergtagna.se/tour-of-the-vanois-2004/

Vi vandrar de sydligaste etapperna på GR 5 från St Etienne de Tinèe till Nice

 http://www.bergtagna.se/saint-etienne-de-tinee-nice-gr-5-2008/

 Runt Queyras går främst på GR 58 och GR 541 och ligger i huvudsak öster om GR 5 nära Italiens gräns – till Ceillac har vi norrifrån kommit två gånger

 http://www.bergtagna.se/tour-of-the-queyras-2013/

 Från Modane till St Etienne de Tinèe 2014

 http://www.bergtagna.se/modane-st-etienne-de-tinee-i-franska-alperna/

http://www.bergtagna.se/gr-5-fran-genevesjon-till-chamonix-2016/

Om GR 5 – från början hade vi inga planer på att vandra hela GR 5. Det är först förra året som vi kom på tanken att knyta samman alla delar vi tidigare vandrat i Frankrike. Det började med Tour de Mont Blanc (TMB) 1997. Denna vandring var vår första i Alperna och följdes senare av bl.a. Tour de Vanoise och sedan Tour du Queyras.

Varför GR 5? För att avsluta det vi påbörjat (Genevesjön till Nice) men också att uppleva den högalpina miljön kring Chamonix/Mont Blanc.

Transfer – Flyg till Geneve- bus till Chamonix/les Houches – återresa från Nice (dit vi reste så här: Tignes – Bourg St Maurice – Modane – Turin – Menton – Nice).

Vår livsmedelspackning: Vi vill naturligtvis njuta av de lokala varorna och specialiteterna som kan inhandlas på marknader och i små butiker i byarna, det är en del av resandet som är viktigt för oss.

Under själva vandringen bär vi med oss livsmedel för ett par dagar, en del inköpt på plats annat förberett hemma.

Vad vi alltid har med oss: neskaffe, torrmjölk, tepåsar, kryddor, en påse med torkad frukt och nötter, några färska äpplen, mjukost på tub och hembakat bröd så vi klarar de första dagarna.

Nytt för i år var att vi hade med oss rågflingor till morgongröt (en bra start på dagen), dessutom hade vi torkat grönsaker. Vid lunchtid la vi grönsakerna i vatten så de var färdiga att koka på kvällen (tog bara ett par minuter då grönsakrna var förkokta hemma) . För att förstärka grönsaksgrytan la vi till ett paket nudlar, detta smakade bra, värmde gott och gav bra med krafter till fortsatt vandring. Vi hade även torkat köttfärssås som vi blandade i grönsaksgrytan. Kommer att testa att torka fler maträtter för att ta med nästa år, lätt att bära, lätt att tillaga och smakar gott.

Svårighetsgrad – obs mycket subjektivt! Inga svindelframkallande passager, inga tekniskt svåra partier, vädret: Som alltid I Alperna kan det vara ombytligt. Vi hade de flesta vädertyper under våra åtta vandringsdagar (hetta med plus 30 gr, dimma, ihållande regn, åska och snöfall).

Kartor: IGN – Carte de Randonnèe 1 : 25000 – de som täcker Haute Savoie och Savoie

Guidbok: The GR 5 Trail av Paddy Dillon – andra upplagan 2013 (obs en del uppgifter i boken om olika ”accomodations/service” som boenden och affärer visade sig inte stämma. Avfolkningen och utarmningen av landsbygden är inte bara något som sker i vårt land!

 

                                                                                1 – 3 augusti

                             

Två dygns väntan på våra ryggsäckar som försvann efter flighten Dusseldorf – Geneve! Men en tröst är utsikten över Mont Blanc och Glacier des Bossons från vårt boende i utkanten av Chamonix och över Brevent från solstolar på torget.

4 augusti

 

Col de Voza, 1650 m – tågbanan upp mot Mont Blanc avstår vi ifrån

Någon timmes ”stekhet” vandring innan vi kan överblicka dalen vi startade ifrån

Bra bete för kreaturen efter en nederbördsrik sommar

Äntligen på gång! Dessutom är det vår 44:e bröllopsdag! Stigen sammanfaller med TMB-leden. Vi startar i Les Houches, vandrar igenom hela byn innan vi går på GR5/TMB. Sträckan (till Les Contaminnes) gick vi för 20 år sedan men känner inte igen oss särskilt mycket. Det är otroligt varmt. Svetten rinner av oss i de branta backarna. Ryggsäckarna (cirka 22 resp. 12 kg)är också välfyllda med tält, sovsäck och liggunderlag plus kök och mat för en knapp vecka.

Paus för fika med nybakade croissanter från vårt senaste boende förhöjer upplevelsen.

Vi förbereder också kvällens middag genom att tidigt under dagen blötlägga egentorkade grönsaker. Grönsaker och nudlar serverar vi oss till middag i Les Contamines i vars utkant vi hittar en trevlig camping.

Dagen innehöll också åsynen av två rådjurskid,  blomsterängar med grönska som tyder på mycket regn under sommaren och trevligt sällskap av fyra TMB-vandrare. Vi har också nästan glömt bort hur artiga fransmännen är. Alla hälsar med ett ”Bonjour” eller ett ”Bon appètit” om vi har en matpaus. När man framåt kvällningen inte orkar höra en enda hälsning längre (eller besvara den) möts vi av ”Bonsoire” (god kväll)!

                                                                                        5 augusti

Uppåt, uppåt mot Refuge de la Crois du Bonhomme men ännu har vi inte lämnat trädgränsen. Återstår c:a 1300 höjdmeter till passet

Skön paus i skuggan – det går stadigt uppåt på steniga stigar

 

 

 

Fortfarande är det både TMB och GR 5 vandrare på stigen. Vid Croix de Bonhomme viker TMB-vandrarna  österut.

 

Col de Bonhomme 2329 m – vi lämnar Haute Savoie och går in i departementet Savoie

Dimman väller in över tältplatsen jämte Rifuge de la Croix du Bonhomme, 2443 m

 Dagens första utmaning är stigningen till Refuge de la Balme, 1706 m. Gassande hett men vi klagar inte. Tål värme bra. Vidare uppåt mot Col de Bonhomme, 2329 m. Livlig ”trafik” på leden! De flesta gåt TMB, vissa med assistans av hästar och mulåsnor som bär packningen. Eftersom vi bär hela bohaget inklusive mat, köksutrustning, tält m m är våra ”ryggor” tyngre än många andras. Men det ger oss en frihet som vi inte vill vara utan.

Vi noterar också att MTB-cyklisterna är hänvisade till egna stigar/leder vilket vi tackar för!

På väg till dagens mål, hyttan vid Crois du Bonhomme, ser vi en stenbock (Ibex) i profil på en bergsrygg. Framme vid Refuge vid 18-tiden och får kostnadsfritt tälta i en svacka nära hyttan.  Snabbt bekantar vi oss med flera tältande vandringskolleger bland annat en glad skohandlare från UK, som bjuder oss på te.

 

 

6 augusti

Väderomslag. När vi lämnar Rifuge de la Croix du Bonhomme drar täta dimmoln in. Nu väntar en lång men fin vandring till Col de la Sauce, 2307 m. Tyvärr ser vi inte mycket mer än stigen som ibland går högst upp på bergsryggen men för det mesta som på bilden ovan.

  Baggsöta     Getväppling                                                                                                  

Sedan går vi ner i ett ängslandskap rikt på sommarblommor. Mer och mer regn ju närmare vi kommer Plain de la Lai. Vi stannar på Rifuge Plan de Lai för lunch och kaffe för att vinna tid med förhoppningen om bättre väder. Men inte så! Vi stannar där för natten.

Mörka moln över Plande la Lai

                                                                                  7 augusti

Bra boende och trevliga möten med såväl vandrare som cyklister på Refugen du Plan de la Lai. Rätt beslut att stanna där över natten! Åter bra väder med sol, värme och god sikt när det är dags att starta dagens vandring..

Färre vandrare nu sedan vi lämnat TMB-vandrarna.

Åter fint vandringsväder när vi lämnar Plan de la Lai och vandrar uppåt mot La Petite Berge, 2070 m

Inte trodde vi att vi skulle träffa på Mora här!

Vi kan fortfarande skymta Mont Blanc massivet

Många serpentiner och ”shortbends” (=genvägar) idag

Hunden, men inte Sara, är på lekhumör!

Uppåt mot La Grande Berge, nedåt till Lavanchay, 1805 m och uppåt igen till Col de Bresson, 2469 m. Framåt efter middagen når vi Refuge de la Balme, där vi stannar för natten. Fantastiskt läge! Vi fricampar nära hyttan.

              

Savoies flagga är hissad vid hyttan – Obs skyltning om Grand Traversèe des Alps

 

Denna hytta är välskött och till skillnad från den vid Rifuge de la Croix du Bonhomme som var smutsig och stökig.

Murmeldjur både hördes och syntes idag och en lammgam svävade över oss – fanns skyltat att den

förekom i detta område – se nedan.

Sammanfattningsvis har denna dag varit en alpvandring när den är som bäst! Vi börjar också så smått bli ”ett med våra ryggsäckar”.

 

Nice 400 km upplyser skylten på toan – känns skönt att vi redan gjort c:a 350 km och bara har några dagsetapper till Tignes innan vi är klara med ”Grande Travèerse”

 

8 augusti

 Vi sover gott i vårt tält men vaknar av störtregn, kraftig vind och häftig åska. Detta håller på i två timmar. När ovädret lugnar ner sig är det dags för grötfrukost med te och bröd vid absiden. Vårt Hillebergs Nallo har stått pall för ovädret och vi och vår utrustning är i gott skick.

När regnet upphör bryter vi vårt läger och beger oss nedåt dalen söderut jämte en strid flod (LOmente Torrent). Vi följer en fyrhjuls väg som går brant ner i dalen. Regnet hänger i luften och sikten är emellanåt begränsad av dimman.

Vinbergssnäckan trivdes i blötan

Vädret blir bättre och vägen övergår i lättgången stig. Flera km av stigen går spikrakt fram. Vi läser oss till att här en gång funnits en vattenkanal.

Lugnet före regnet!

 Efter vår ”andra frukost” vid 11-tiden hoppas vi på fortsatt bra vandring och stabilare väder, men inte så. Vi hinner inte ta på oss ryggsäckarna förr än himlen öppnar sig. Det känns efter en stund som att stå i en dusch. Den branta stigen förvandlas till en strid bäckfåra! Men närmaste by hoppas vi ska ge möjlighet att vänta ut regnet under tak. Enligt guideboken finns det både boende (Auberge, gite d`etape och restaurang) i Valezan 30 minuter nedåt i dalen. Men framme i Valezan är allt stängt och tillbommat! Bara att hoppas på nästa by, Bellentre, en knapp timme längre ner i dalen. Men samma resultat där. En bybo förklarar urskuldande att här finns ingen service. Gå till den mindre staden Landry en timme längre fram på leden. Landsortsdöden finns även i Frankrike!

Bara att bita ihop och knalla till Landry. Efter en del letande hittar vi, med hjälp av en vänlig dam, ett boende, gite d`etape. Det sista rummet blir vårt och valet att stanna där är lätt eftersom det fortsätter att vräka ner regn till kl. 21.30. Enda problemet är att vårt matförråd är slut och värden för boendet inte kunde erbjuda oss middag. Han upplyser oss om att vi kan ta tåget till grannstaden Bourg St Maurice för proviantering men vi avstår. Risken är att vi rinner med vattnet utför stadens huvudgata om vi beger oss till stationen.

Middagen räddar vi när vi kommer på att vi har rågflingor kvar i matpåsen. Vi kokar helt enkelt ett par rejäla portioner gröt på balkongen. Lite fruktsoppa har vi också kvar som förhöjer smakupplevelsen! Till detta vårt sista knäckebröd.

Brant uppåt första timmen sedan mer lättgånget. Från 794 m till 1556 vid Chalet-Refuge de Rosuel ska vi under dagens avkortade etapp.  Perfekt vandringsväder idag, soligt och inte allt för varmt. Regn väntas vid 16-tiden men då är vi framme vid Rosuel.

                                                                               9 augusti

Gårdagens regn var det intensivaste vi upplevt under 20 års vandrande i Europa och Asien. Ett ”monsunregn” som inte upphörde förr än sent under kvällen.

Efter frukosten gör vi en ”time out” från vandring och ägnar förmiddagen åt nödvändig proviantering i grannstaden Bourg St Maurice.  Buss dit och tåg tillbaka och redan före lunch är vi åter i Landry och gör oss snabbt klara för dagens vandring.

Som regel bra skyltat vid stig/vägdelning samt med rött/vitt utmed stigen

Brant uppåt första timmen sedan mer lättgånget. Från 794 m till 1556 vid Chalet-Refuge de Rosuel ska vi under dagens avkortade etapp.  Perfekt vandringsväder idag, soligt och inte allt för varmt. Regn väntas vid 16-tiden men då är vi framme vid Rosuel.

Ännu rinner det vatten på hälleberget efter gårdagens skyfall

Vi passera då och då en bilväg som går ända fram till Refuge de Rosuel

Då vi anländer till Rosuel inser vi att det inte är ett ställe vi tältar vid. Det visar sig vara en hytta, omgiven av en fritidsanläggning, som nås per bil och många besökare under dagtid är bilburna. Rif. Rosuel  ligger också nära porten till nationalparken Vanoise där vi vandrade 2004. På hyttans bottenplan finns en utställning om Vanoise och dess flora och fauna. Av föreståndaren för utställningen får vi värdefull information om morgondagens väder och om ledens beskaffenhet fram till refugen du Col du Palet som är morgondagens mål.

På rif. Du Rosuel hade vi trevligt sällskap vid middagsbordet av en ung kille från Barcelona. Han var ute på långvandring och tänkte sig att gå söderut och sedan hitta leder som genom kommande vandringar för honom ända till Spanien.

Hyttföreståndaren blev nyfiken när vi talade om att vi kom från Sverige. Han berättade att han åkt Vasaloppet och att han jobbade som skidinstruktör (längdåkning) vintertid. Han hade full koll på Frankrikes hittills ende Vasaloppsvinnare Jean Paul Pierrat.

 

Jean Paul Pierrat, Vasaloppssegrare 1978 – väl känd för hyttvärden på rif. Rosuel

Refuge de Rosuel

                                                                                      

                                                                            10 augusti

Vi kollar väderprognosen noga innan vi lämnar hyttan. Vi hoppas kunna nå hyttan vid Col du Palet men har rif.d`Entre-le-lac som ett andra alternativ.  Lugn och kontrollerad vandring under fem timmar leder oss till Refuge du Col du Palet, 2600 m. Det har gått gradvis uppåt under hela tiden. Inga brutala stigningar men heller inga långa sköna pauser i gröngräset. Mat och dryckesuppehållen tar vi på stående fot med ryggsäck på. Låga moln, emellanåt dimma och däribland regn gör sikten begränsad.

Regnskydd på under hela dagen

Varning! Risk för fallande stenar.  Denna skylt fanns vid ett större klippblock som vi passerade raskt

Gullbräcka, ännu är floran sommarlik.

Freecamping är inte tillåtet i nationalparken Vanoise. Vädret inbjuder inte heller till camping jämte hyttan. Vi bokar in oss på sovsal med en madrass och filt för var och en i en sovsal (”lager/schlafsaal”, ”dormitory” eller ”dortoire” på tyska, engelska och franska). Kön, nationaliteter och åldrar i en enda blandning!

Bara en kort vandringsdag återstår innan ”Grand Travèerse” är avslutad. Vi njuter fullt ut av den förtätade stämningen i den överfyllda hyttan.  Vi håller oss ajour om vädret via hyttföreståndaren (guardian). Sämre väder under natten är kvällens besked.

 

11 augusti

Upp tidigt. Sitter vid frukostbordet 6.30. Vi har vaknat till ett vinterlikt landskap. Snö under natten och snöfallet fortsätter under hela morgonen.

Alla har samma taktik: Vänta ut snöfallet innan man beger sig ut på dagens vandring. Hyttvärden tycker det är lämpligt att dra iväg strax efter kl. 9. Det snöar mindre nu men ska bli mer snö senare under dagen så han råder oss att börja dagens vandring.

Refuge du Col du Palet, 2600 m

Fortfarande lätt snöfall när vi lämnar hyttan och går upp mot Col du Palet, 2652 m

Först en stig som leder upp till ”collen” (Col du Palet). Väl uppe ser vi inget av de förmodade vackra vyerna på grund av snö och dimma. Snart finner vi stigen som ska leda oss ner mot Tignes. Vi kommer strax till ett liftområde. Sorgligt att se vilka sår som har gjorts i naturen. Vi följer stigen och senare fyrhjulsväg ner mot Tignes-le-Lac, 2093 m.

Vilken härlig känsla! Les Grandes Travèerse des Alps är klar. Att komma till Tignes är ändå ett antiklimax! Denna skylt hälsade oss ”välkomna till Tignes”!

             

Tignes – en plastig resort som vi ville lämna så fort som möjligt. Ser förmodligen mer tilltalande ut vintertid

Nu har vi knutit ihop Genevesjön och Medelhavet. De sista etapperna är avklarade. Vi känner mest glädje men också lite tomhet.

 Vi konstaterar snart att resa vidare från Tignes inte är så lätt sommartid. Senare under eftermiddagen går dock en buss till Bourg St Maurice (som vi besökte tidigare i veckan för proviantering). Därifrån går ett kvällståg till Modane (varifrån vi startat två vandringar – vandringen runt nationalparken Vanoise 2004 och Modane till St Etienne de Tinèe 2014 på GR 5).

Åter till Modane men denna gång bara på genomresa på vår väg till Turin

 

                                                                                       12 augusti

Efter nära två veckor i kappsäck tillåter vi oss att längta efter sol, värme och lite storstadsliv. Vi tar därför tåget mot Italien och efter bara ett par timmar är vi i Turin.

            

God mat och storslagen arkitektur möter oss i Turin. Staden har blivit en av våra favoriter. Den ligger strategiskt när man är på resa upp mot Alperna från Nice eller på vägen åter till Nice efter avslutad vandring

 

                                                                                       13 augusti

Skönt att vara inomhus och utomhus samtidigt i dessa svala ”katabomber” som finns jämte många gator i innerstan

 

                                                                                       14 – 15 augusti

Efter ett par dagar i Turin fortsatte vi till Menton på Franska rivieran öster om Monaco. Den är ett Nice i miniatyr med sköna vattennära promenader vid badvikar och marinor.

Inte ett hotellrum fanns ledigt i Menton när vi kommer dit denna söndagskväll. Det är fortfarande semestertider här och i Italien har man en högtid som sträcker sig till och med tisdag. Så vi får plocka fram tältet igen men belönas med en fin utsikt över Medelhavet.

  

Kyrkan i Sospel

Efter Menton väljer vi att åka (med tåg) upp till en bergsby som heter Sospel. Den passeras av GR 52 från ST Dalmas till Menton. Vi har förhoppningar om att ta den varianten nästa sommar. Nu turistar vi i den lilla staden och provbor campingen

 

                                                                    16 augusti –   22 augusti  

 

 

                                                        

Som vanligt slutar vi vår vandringsresa i Nice – se även Betagen av Nice – under www.bergtagna/aktuellt

Läs mer

Betagna i Nice – Saras och Bengts ”att se och uppleva”

Vi har varit i Nice 11 gånger (mellan 2002 och 2017) och nästan det dubbla om vi räknar med alla de gånger vi både startat och avslutat våra vandringsresor i Nice. Om vi är bergtagna i Alperna och andra bergstrakter så är vi betagna av Nice och dess omgivningar. Här ger vi ett litet smakprov på våra favoritställen, vandringar och utflykter i Nice och dess närhet.

Place Massena – det största torget i Nice. Arkitekturen, folklivet, gatuteater, närhet till stranden, utgångspunkten för vandringar mot gamla stan, hamnen och ”ströget” på Rue France.

Missa inte barnens favorit, vattenspelet på Promenade de Paillon och grönområdet  (lämpligt för picknick) österut parallellt med spårvagnsspåren mot Place Garibaldi.

Promenade des Anglais – sträcker sig från hamnen och nästan fram till flygplatsen. 7 km x 2 för den som vill jogga eller ta en långpromenad. Du följer strandlinjen, det är hela tiden nära till ett bad. Glöm inte strandskor eftersom underlaget består av klappersten. Kvällstid är det populärt att inta en måltid samtidigt som man kan se solen gå ner i Medelhavet.

 

 Middag vid stranden medan solen går ner

Vieux Nice – gamla stan med blomster- och grönsaksmarknad nästan dagligen (f m) sommartid. Kvällstid förvandlas torgen och gatorna i gamla stan till uteserveringar. Flera vackra kyrkor finns i Vieux Nice och är öppna för besökare under dagtid.

   

Ett brödtempel i gamla stan! Vad mer kan en brödälskare önska sig?

Colline de Chateau (slottskullen) ligger mellan gamla stan och hamnen. Det är värt mödan att gå alla trappstegen upp till toppen. Vill du göra det lite enklare för dig är ett förslag att du går upp via den lilla asfalterade väg (Montèe Monfort) som du hittar från hamnsidan (mitt emot hamnpiren).  Den ligger också i skugga stora delar av dagen. Utsikten över Nice och omgivande kullar och berg är oslagbar.

Parker – Nice är inte parkernas stad men vi har besökt  två som båda ligger några km från centrum men i övrigt är helt olika.  Park Phenix (en botanisk trädgård) hittar du om du går/åker buss mot flygplatsen. En välordnad botanisk trädgård!

En park som är lämpad för pick nick är Park Naturel  d`Estienne d` Orves. Den ligger på en höjd norr om motorvägen. Obs parkerna (gäller även Colline de Chatau) har öppettider. Håll koll så du släpps in men också kommer ut!

Botaniska trädgården i Nice, Phoenix Park

Hamnen är värd ett par timmars strövande. Vår favoritrunda till hamnen börjar på Place Massena och fortsätter, förbi det enorma vattenspelet och Promenade Paillon till Place Garibaldi. Därifrån kan man antingen vika av till höger (Rue Cassini) eller fortsätta jämte spårvagnslinjen och gå till höger mot hamnen via Boulevard Riquier.

Oavsett vilken gata du tar mot hamnen missa inte att ta en kaffe med croissant vid något skuggigt cafe (obs bör ske före lunchen annars är croissanterna slut!). I hamnen är det ofta överdådig lyx. Båtar i flera plan med helikopterplatta samsas med mer normala fritidsbåtar. Det fina för oss som turister är att hela fritidshamnen är tillgänglig när du kommer till fots. Missa inte att gå ut på hamnpiren.  Här har du bra överblick över vad som händer i hamnen. Du avslutar promenaden genom att följa strandpromenaden så att du kommer till Promenade des Anglais i höjd med gamla stan.

Dagsvandring

Vandring runt udden Cap Ferrat – lätt halvdagsvandring. Cap Ferrat är en udde (med fyr som syns från stranden i Nice). Den ligger några km öster om Nice. Ta buss 81 från hamnområdet (vi hoppade på bussen från Rue Cassini).  Gå av i St Jean Cap-Ferrat och följ strandnära stigar och vägar. Vi började vandringen med att gå runt den mindre udden (förbi  Pointe de St Hospice och plagerna Paloma och Les Fosses). Fortsätt sedan medurs förbi fyren Cap Ferrat och därefter norrut på uddens västra sida. Obs att en och annan väg plötsligt tar slut så du får gå tillbaka och välja en annan stig/väg.  Men med principen ”vatten till vänster och land till höger kommer du runt båda uddarna och kan ta bussen tillbaka från St Jean Cap-Ferrat.

Aspremont – Nice längs vandringsleden GR 5 (leden markerad med rött/vitt). Buss till Aspremont (en dryg timme) sedan lätt vandring (500 höjdmeter nedåt). Efter ett par timmars vandring är man i utkanten av Nice. Sedan följer en längre stunds vandring genom förorterna i norra Nice. Se även:  http://www.bergtagna.se/saint-etienne-de-tinee-nice-gr-5-2008/ där du finner en kort beskrivning av vår vandring på denna sträcka.

Boenden i Nice  – genom åren har vi bott på ett femtontal olika ställen i staden. Hotell, ”self cathering/lägenhetshotell”,  vandrarhem/hostel är de boendeformer vi haft.

Sedan vi övergett vårt favorithotell Hotel Miron( ingen trivsel efter regimbyte),har vi bl. a. bott på Hotel Clemenceau och flera lägenhetshotell  t. ex. Ajoupa (mycket centralt vid gågatan vid ströget,  a Rue Massena). Ajoupa har lyxrenoverats på senare tid vilket satt sina spår i prisbilden!

En klar favorit på senare år är Auberge de Jeunnesse Camelias. Ett centralt beläget vandrarhem (STF International) där du för c:a 300:- per dygn/person får boende (i bästa fall i ett fyrbäddsrum) och frukost.            

 

      Trädgården på vandrarhemmet Camelias

Utflykter:  Tåg österut eller åt väst. Vi har mest erfarenhet av städerna österut. På mindre än en halvtimme åker du tåg till Monaco. Där hinner du gå runt i det lilla pyttelandet på någon timme. Hamnen, casinot är något av det du ser om du promenerar längs Formula 1 banan mitt i staden/landet.

 Formula 1 banan – Monacos Grand Prix, 20 min. med tåg Nice-Monaco

Menton, Ventimiglia och Sanremo är andra pärlor öster om Nice som du når via tåg under en dagsutflykt. Vill du göra en resa till de närbelägna bergen föreslår vi att du åker tåg till staden Sospel (50 min). Lite svalare på sommaren (än Medelhavskusten) och lite mildare på vintern (än längre upp i bergen) är denna stad belägen vid den s k ”saltvägen” mellan Nice och Piemont.

 

Villa Nobel i San Remo – här bodde Alfred Nobel de fem sista åren av sitt liv. Världens största blomstermarknad finns i San Remo och härifrån kommer blomsteruppsättningarna till Nobelfesten

Läs mer

Böcker för bergtagna: När bergen kallar av Renata Clumska och Bergtagen – Inspiration för vandrare av Claes Grundsten

Vi har läst två nyligen utgivna böcker om bergsäventyr och om bergens skönhet.

Renata Clumskas  När bergen kallar handlar främst om hennes bedrift att, 2014, som första svenska klara Seven Summit. Det innebär att hon bestigit det berg som är högst på varje kontinent . Sedan tidigare hade hon, tillsammans med livskamraten och klätterlegenden Göran Kropp varit första svenska kvinna på Mount Everest. Resterande sex toppar besteg hon inom loppet av sju månader 2014.

                                       

Wikipediabilder

Hon beskriver i boken sin hängivenhet för bergen och sin beslutsamhet att klara av det ena berget efter det andra under Seven Summit äventyret. Det framgår också att hon ännu känner en djup tacksamhet till Göran Kropp, hennes livskamrat och inspirationskälla (omkom i en klätterolycka 2002).

Tillsammans planerade de ”Around America Adventure” d.v.s. att av egen kraft (cykel/kajak) ta sig runt den amerikanska kontinenten (”Around the lower 48 states”). Hon genomförde själv expeditionen 2005/06. Renata Clumska har inspirerat både kvinnor och män att söka sig till sina egna äventyr i smått och stort.

Wikipediabild

Ingen som träffat och hört Göran Kropp undgick att påverkas av hans entusiasm och karisma.  Till Osby kom han något år efter att han besteg K2. Han var vid denna tid inte speciellt känd utanför ”klätterkretsar”. ”Kropp på topp” stod som rubrik på en oansenlig spalt i dagstidningen.

Vid besöket i Osby (Ekbackeskolan och fritidsgården Pulsen) berättade han om sin lyckade K2 bestigning 1993. Jag minns att han gjorde en stor grej av att han inte enbart tillhörde en liten exklusiv skara som lyckats att både klättra upp på K2:s topp utan också klarade av att levande ta sig ner. Dessutom med alla fingrar och tår i behåll!

Några år senare återkom han (dock inte till Osby). Då var det de stora scenerna som gällde. Han hade cyklat till och från Nepal och däremellan bestigit Everest. Han hade en ”story” och han kunde berätta och inspirera och drog storpublik till sina föreläsningar.

                              

Fotografen Claes Grundsten har ett livslångt förhållande till berg. Med konstnärlig skicklighet fångar han bergens magi i sin nyligen utgivna bok Bergtagen – Inspiration för vandrare.  Som Bergtagna (www.bergtagna.se) har vi gemensamt med honom kärleken till kuperade bergslandskap och höga bergsmiljöer.

I boken tar han oss med till sex kontinenters bergslandskap.  Vi delar hans passion för bergens drivkraft: Att lära känna terrängen med alla våra sinnen, att utforska, vandra, bestiga toppar, klättra uppför branter, finna det stora i det lilla när vi fotograferar de oansenliga blommorna ovanför trädgränsen och inte minst att finna ro. Vi är beredda på fysiska ansträngningar, nyckfullt väder och primitivt boende. Belöningen är gyllene stunder i en högalpin miljö som när morgonsolen når bergstopparna eller att betrakta och fotografera den oansenliga edelweissen.

Solen på väg upp över Himalaya – Dhaulagiri 8137 m till vänster och Tuche 6920 till höger

Edelweiss – vid stigen mellan Grächen och Zermatt (Europaweg)

Läs mer

Kusten är klar – vandring runt Falsterbonäset

 

Vi ska göra färdigt det vi påbörjat! Vårt vandringsprojekt ” Skåne Runt” inledde vi på åttiotalet med Kust till Kust leden Sölvesborg – Båstad/Torekov, 22 etapper genom Skånes norra delar (”Smultron och tångvandringen”). Den fortsatt under nittiotalet och en bit in på 2000- talet med den kustnära vandringen runt Skåne, även denna gång med start i Sölvesborg och Torekov som slutmål. Navigeringen var som regel enkel: ”Land till höger, vatten till vänster”.

På senare år har vi täppt igen vissa vita fläckar. Öresundsbron fixade vi tillsammans med tusentals andra i samband med invigningen av bron år 2000. Ven vandrade vi strandnära runt för några år sedan och för att säkra hela Öresund promenerade vi även på den danska sidan 2015 då vi gick från Helsingör till Köpenhamn jämte Kustvägen.  Ändå saknas en bit på vår Skånekarta. När vi gick den vackra sträckningen runt Skånes sydöstra hörn (Sandhammaren), förbi Kåseberga/Ale stenar och Smygehamn och närmade oss Falsterbonäset blev vi lite bekväma. Vi gick fram till Falsterbo kanal. Vi vandrade alltså fram till Ljunghusen. Därifrån vek vi av norrut mot Malmö och brofästet. Vi överlät således Falsterbonäset åt framtiden. Denna vår tyckte vi att det var hög till att åtgärda vår försummelse. Sagt och gjort, vi tog Skånetrafiken, tåg och buss Osby – Hyllie – >Ljunghusen.

Vår vandringsrutt finns beskriven på Skåneledens hemsida: http://www.skaneleden.se/vandringsforslag/runt-falsterbonaset/

Först lättvandrat på den nedlagda banvallen. Sedan helt kust/vattennära på ängarna vid Norra Ljunghusens Naturreservat.

Härlig sandstrandsvandring! Ett oändligt antal välhållna badhytter låg som ett pärlband längre upp på stranden. Den långa landtungan som bildar udden Måkläppen var inte tillgänglig på grund av fågelskydd under denna del av året.

Lättgånget på gång och cykelväg jämte fina badhyttor.

Fyren i Skanör

Måkläppen i bakgrunden.

Sammanfattning:  17 km, 4,5 timmar inklusive pauser för fika och foto. Buss 100 eller 300 till Ljunghusen och från Falsterbo Strandbad

Vandringen avslutar vi inte långt från det pampiga Falsterbo Hus som ligger innanför stora sanddyner.

Läs mer

Återuppbyggnad av skolan i Nunthala

    

I många avlägsna byar i bergen i Nepal har inte hjälpen nått efter jordbävningen 2015. I byn Nunthala i regionen Taksindu kan återuppbyggnaden av skolan ske tack vare hjälp från våra ”sponsorer”

“The backside and left wings of school was collapsed,now we started to rebuilt it”

Mailkonversationmellan Bengt/ Sara och Tek Rai:

Bengt/Sara: All the stuff for rebuilding – do you have to bring it to Nunthala by carry it?

 No roads yet to Nunthala?

How many boys and girls can study at this school?

Tek Rai: “Yes,some stuffs like cements should be bring from Salleri last point of roads using by donkey and other materials like a sand should be carry by manpower from the rivers. There were 300 students in the last year in our school like comparatively girls numbers are higher than boys.Now our old session has finished and new academic session is going to start after 2 weeks along Nepali New year.”

Som framgår av vår kontaktperson Tek Rai måste allt material bäras upp till byn.

För det mesta sker det genom mänskliga bärare som transporterar materialet på ryggen. Transport med jakar och mulåsnor förekommer också.

Tek Rai är väl förankrad i byn och har under lång period varit delaktig i skolverksamheten i byn (ordförande i skolrådet). Han är också en välrenommerad bergsguide och driver äventyrsföretaget Himalayan Trekking Dreams.

http://www.himalayantrekkingdreams.com

Denna skolbyggnad hoppas man ta i bruk under våren 2017.

Tek, Bengt och lärare vid vårt besök i skolan i Nunthala 2007

Läs mer

Mitt Vasaloppsäventyr 2017

Årets Vasalopp var ett jubileum på många sätt för mig: 40 år sedan mitt första Vasalopp (1977) och 30 år sedan det kallaste loppet i modern tid (1987) och 20 år sedan mitt placeringsmässigt bästa lopp 1997.

Efter luftrörsproblem i januari bestämde jag mig för två saker. För det första ville jag ”säkra” ett lopp under Vasaloppsveckan.  Därför anmälde jag mig till Öppet Spår måndag som gardering om jag inte var i skick att åka det ”riktiga” Vasaloppet på söndagen.

För det andra bestämde jag mig för att åka Öppet Spår måndag på ”blanka” skidor d v s utan fästvalla oavsett vilket före det var.

Dessa planer innebar också att jag måste tidigarelägga min vistelse i Dalarna. Därför åkte jag upp, med hjälp av ett par goda vänner, redan den 22 februari. Dick Persson, som driver Lima Stugby och som också äger boendet i Torgås (”Ski Camp Torgås”) tyckte att det var bra att jag ”bodde in” förläggningen innan resten av gänget (med Vasalopps åkare från bl a OK Gynge Osby, Treby IF och Lönashults IF) kom två dagar innan Vasaloppet.

                                

Såhär mysigt kan det bli på ”Ski Camp Torgås”!

Efter ett par dagars fin skidåkning där jag åkte större delen av sträckan Berga By (starten) till Evertsberg var det dags för Öppet Spår måndagen den 27 februari. Nu gällde helt annat väder och före. Väderprognosen stämde: Mellan plus två och minus två, snö med inslag av regn och vind från nord ost (motvind!).

Mitt livs andra Öppet Spår (första 1992) började med regn/snöblandat regn på startfältet. ”Bara” c:a 5000 deltagare gav mig plats i första backen så jag kunde sega mig upp utan incidenter. Fortsatt snöfall nästan hela vägen till Mora och en envis motvind gjorde att man inte fick något gratis. Spåren snöade igen och oftast fanns bara ett spår åkbart. Det blev mycket ”följa John” med ryckigt tempo. Följde strömmen utan att slita för alltför hårt och kände mig nöjd med tiden 6.21.44 i mål.

Stellan på Älvspåret mellan Torgås och Kläppen

Ett långt och ett par korta pass hann jag med innan det var dags för Vasaloppet 2017. Eftersom jag lyckades ta mig upp för första backen med stakning bestämde jag mig för att göra detsamma på söndagens lopp.

Det tog mig 51 minuter att komma till Smågan under Öppet Spår måndag. På söndagen hade jag 59 minuter till första kontrollen. Det tog inte bara längre tid utan tog också mer på krafterna med alla ”stopp och start” framför allt i första delen av backen. Jag hade nog mer nytta av ”blanka” skidor under Öppet Spår då en hel del hade problem med fästet eftersom temperaturen var kring nollan. Men är ändå nöjd att jag orkade staka båda loppen.  Tiden 6.13.42 är inte konkurrenskraftigt annat än om jag jämför med de i min ålder.

Stort tack till mina träningskompisar Jerker och Stellan i ”Team 200”, son Martin och hans kusin Björn Åke. Många tack också till reseledare Roger och alla i ”bussgänget”!

 

Läs mer

Två kustnära vintervandringar på sommarvarma Teneriffa – november 2016.

Med hjälp av lokalbuss och i sällskap med nyfunna norska vänner gör vi två kustnära vandringar.

image001

Teneriffavandring 1. Vi samlas vid busstationen i Los Christianos. Därifrån går vi genom stan mot den del av strandpromenaden som söderut leder till vulkanberget Montana de Guaza. En stig leder upp till en platå på 150 meter. Vi fikar vid ett stenhus.

image003

Istället för att ta den branta stigen som leder till den öde turistbyn Palm Mar väljer vi att följa en stig som går sydost och leder ner till bananodlingar. Så småningom når vi den livligt trafikerade vägen mellan motorvägen och byn Guaza. Här finns möjligheter till en prisvärd lunch vid en Mexikanskt inspirerad restaurang. Härifrån är det snabbt och enkelt att ta bussen tillbaka till Los Christianos. Allt hinner vi med på en förmiddag!

Teneriffavandring 2. Åter utgår vi från busstationen i Los Christianos. Buss till Medano, cirka en timme. Mitt i staden börjar vi en härlig kustnära vandring västerut med solen och vinden i ansiktet.

image005

image007

Vi följer kustlinjen på lättgångna stigar förbi diverse ”playor” och förbi det lilla vulkanberget Montana Roja.

image009

image011

Efter någon timme passerar vi Los Abrigos. Men innan dess kom vi förbi både häftiga kit-surfing- områden och naturscenerier. Den cirka fem timmar långa vandringen avslutar vi i Costa del Silencio varifrån vi tar TISTA-buss till Los Christianos

Läs mer

School to school, Ekbackeskolan – Syabru Besi

image002

Skolan i byn Syabru Besi, där vi befann oss under sex dygn efter jordbävningskatastrofen, blev helt raserad.

image003

image005

image008

Tre bilder från invigningen av den nybyggda skolan. Pengar som Ekbackeskolans elever samlat in (november 2015) har främst används för inköp av utrustning till skolan – stolar, skoluniformer och ett par datorer. Rektorn tackar alla som bidragit till att skolan nu är återuppbyggd!

image009

Yangzen – vår kontaktperson i byn Syabru Besi

Läs mer

BANFF MOUNTAIN FILM FESTIVAL WORLD TOUR SVERIGE 2016

image001

I fredags var vi i vår gamla hemstad Lund för en heldag.  Dagen avrundades på Stadsteatern där vi besökte Banff Mountain Film Festival. Äventyr med betoning på uteliv och bergssport är i fokus på denna årligen återkommande festival. Här träffade vi också Adrian Nordenborg från Pathfinder Travel. Adrian är professionell reseguide och har ett imponerade ”rese CV”.

image003

Läs mer